Enligt Sveriges Radio kan skolkoncernen Academedia tänka sig att slopa kötid som urvalsgrund för antagning av elever till fristående skolor. De stöder också förslaget från Björn Åstrands utredning om att ha ett gemensamt skolvalssystem där skolvalet ska ske samtidigt för alla skolor. Academedia kan tänka sig ett kvotsystem med målet att öka den allsidiga sociala sammansättningen vid antagningen, om det är fler sökande än platser. Däremot avfärdar de helt modellen med lottning.
Hittills har friskolebranschen sagt blankt nej till att förändra dagens modell där de fristående skolorna själva bestämmer om vilka elever som tas in. Academedia blir nu den första skolkoncern som öppnar för en seriös diskussion om dessa frågor.
Det finns flera tänkbara anledningar till detta utspel. En kan vara att de inser att det inte går att försvara modellen med antagning efter kötid. Argumenten från förespråkarna för kötid är mycket svaga. En annan anledning är att även Academedia har problem med dagens köer. Idag kan eleverna köa till många skolor samtidigt och det skapar stora planeringsproblem.
Antagningen av elever till de fristående skolorna är en nyckelfråga för de stora skolkoncernerna. De är beroende av ett positivt segregerat elevurval för att kunna få de stora vinster de har. Dagens elevurval gör det möjligt att ha en låg lärartäthet och det är där den huvudsakliga källan till vinst finns. Med ett blandat elevurval blir det svårare att tjäna pengar på en fristående skola, eftersom det kräver fler lärare.
Enligt Skolverkets statistik från 2017 ligger Academedias grundskolor på ungefär samma nivåer som fristående skolor i allmänhet. Jämfört med kommunala skolor har de en högre andel välutbildade föräldrar, låg lärartäthet, färre behöriga lärare och höga betyg. Men jämfört med andra stora skolkoncerner har de inte lika extrema värden. Internationella engelska skolan till exempel, har både betydligt högre andel välutbildade föräldrar och avsevärt fler elever per lärare. När man jämför lärartäthet, andel elever med välutbildade föräldrar och andel elever med utländsk bakgrund ligger Academedias skolor närmare vanliga kommunala grundskolor än vad de andra stora skolkoncernerna gör.
En förklaring till siffrorna i statistiken är Academedias företagsidé. Man kan beskriva Academedia som en skolkoncern som inte har några egna pedagogiska idéer eller visioner för sin skolverksamhet utan de köper andras. Academedias grundidé är att de ska växa genom att köpa upp eller gå samman med andra utbildningsföretag. De har inriktat sig på att köpa skolföretag som varit lönsamma tack vare ett bra läge, bra verksamhet eller någon annan omständighet. Välfungerande fristående grundskola med ett bra läge, ett stabilt elevunderlag och fyllda elevplatserna är målet för Academedia. Med den sortens skolor är de inte lika beroende av ett positivt segregerat elevurval som de andra koncernerna.
Det kan vara ett skäl till att de kan kosta på sig en seriös diskussion om antagningen av elever. De vet att de kan klara sig utan köprincipen. Däremot är de nog mer oroliga för Åstrands förslag om att sänka nivån på skolpengen. Kanske hoppas de på en politisk kompromiss där skolpengsnivån blir oförändrad om friskolebranschen går med på att slopa köprincipen.
Sten Svensson
Komplettering
Efter jag publicerat ovanstående artikel fick jag reda på att tidningen Skolvärlden samma dag hade publicerat en uppföljande intervju med Academedias VD Marcus Strömberg. Där säger han att Academedia inte avfärdar modellen med kötid utan de vill komplettera den med olika kvoter.
”Vi menar att ansökningssystemet till grundskola behöver utvecklas så fler får möjlighet att välja, men kötid ska fortsätta att vara en viktig faktor vid antagningen. Exempelvis kan ca 85 procent av eleverna antas via kötid, men en annan del kan finnas till för grupper som inte haft möjlighet att ställa sig i kö tidigt. Personer som flyttat nyligen eller som är nyanlända till landet, säger han till Skolvärlden.”
Med den modellen kan Academedia få fördelarna från två olika antagningssystem. Dels har de kvar sin egen kö och dels får de tillgång till den gemensamma kö som Skolverket ska administrera. Där finns en grupp elever som inte haft möjlighet att ställa sig i Academedias kö. Effekten blir att Academedia får betydligt fler sökande.
I intervjun bekräftar Marcus Strömberg det jag skrev att nivån på Skolpengen är en avgörande fråga för Academedia. Bakgunden till den debatten är Björn Åstrands utredning där han föreslår en sänkning av nivån eftersom de fristående skolorna har ett annat och mindre omfattande uppdrag än de kommunala skolorna.
”Det är ju en helt felaktig utredning exempelvis avseende skolpeng, gjord av folk med en ideologisk prägel som inte vill ha friskolor, säger han.”
Det är bara att konstatera, Academedias utspel var ingen start på en seriös debatt om antagningssystemet utan det är samma tongångar som vanligt från friskolebranschen. De ska ha alla fördelar men de vill inte ta något ansvar för skolsystemet som helhet.
Sten Svensson
Comments