Det pågår en debatt om samhällets insyn i fristående skolor som startade när Kammarrätten i Göteborg gav SCB rätt att vägra att lämna ut statistik om fristående skolor. Motiveringen var att ett utelämnande bröt mot offentlighets- och sekretesslagen och att det kunde påverka friskoleföretagens affärsverksamhet på ett negativt sätt. Samma uppfattning hade Högsta förvaltningsdomstolen. Efter det har Skolverket stoppat publiceringen av all skolstatistik både för fristående och kommunala skolor från och med innevarande läsår. Att enbart publicera statistik om kommunala huvudmän skulle innebära olika förutsättningar för skolhuvudmännen, menar Skolverket.
När den borgerliga regeringen beslöt att marknadsutsätta skolan 1992 gjorde man inga utredningar om vad det innebar att vinstdrivna företag tilläts driva skolor. För att sätta fart på systemskiftet gavs de fristående skolorna mycket förmånliga bidrag och eftersom de inte var myndigheter kom de att slippa insyn enligt den grundlagsfästa offentlighetsprincipen. Bestämmelserna om offentlighet och öppenhet gäller således enbart för kommunala skolor.
Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i och kunna utöva den medborgerliga kontrollen över olika myndigheter. Den principen är så viktig för vår demokrati att den är reglerad i grundlagarna. Och den insynen är mycket effektiv. Ständigt avslöjar grävande journalister olika missförhållanden i den offentliga verksamheten tack vare offentlighetsprincipen. Med lagens hjälp tvingar journalisterna de ansvariga att lägga korten på bordet och skumraskaffärer och annat kommer fram i ljuset. Den tillsyn som olika myndigheter bedriver räcker inte för att garantera denna insyn och kontroll. Det visar det faktum att det nästan aldrig är myndigheter som avslöjar missförhållanden utan det är journalister.
Skolan är en verksamhet betald av det offentliga oavsett huvudman. Eleverna i grundskolan har skolplikt och skolan bedriver myndighetsutövning. Huvudmannen och skolans ledning kan fatta beslut som har långtgående konsekvenser för eleverna till exempel betygssättningen och olika elevvårdsinsatser. Dessutom anförtror vi de fristående skolhuvudmännen mycket stora pengasummor varje år. Pengar som ska gå till elevernas undervisning och till skolans verksamhet. Men om en huvudman använder pengarna till att berika sig själv, till att stödja släkt och vänner eller till kriminell verksamhet (vilket har hänt) så kan ingen journalist begära ut bokföringen.
Förra gången offentlighetsprincipen diskuterades var när samtliga partier i 2011 års Friskolekommitté var ense om att den skulle gälla även för de fristående skolorna.
När regeringen förberedde en proposition 2018 skickades förslaget på remiss till lagrådet. Men lagrådet ansåg sig inte kunna tillstyrka förslaget innan man närmare analyserat om införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor som ägs av börsnoterade företag är förenligt med EU:s regler om insiderinformation. Den analysen är gjord och i februari 2019 överlämnades en utredning till regeringen, som slår fast att förslaget om införandet av offentlighetsprincipen för fristående skolor är förenligt med EU:s regler. Utredningens slutsats är att:
” Någon komplettering av lagförslagen i remissen behöver därför inte göras.”
Nu har emellertid Centerpartiet ändrat uppfattning och de säger att det blir besvärligt och kostsamt för de fristående skolorna. Det är märkliga argument. Offentlighetsprincipen handlar inte om merarbete och pengar utan den handlar om vår demokratiska insyn i de offentligt finansierade skolorna. Dessutom har de fristående skolorna fått betalt för detta genom skolpengssystemet i 30 år utan att de behövt lämna ut några uppgifter.
Även Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna han börjat tveka om de vill införa offentlighetsprincipen. Det innebär att det är osäkert om förslaget har stöd i riksdagen.
Så länge offentlighetsprincipen bara gäller för kommunala skolor råder det olika förutsättningar för kommunala och fristående skolor. I konsekvens med statistikbeslutet borde inte även denna insyn stoppas?
Men det räcker inte med ett riksdagsbeslut om en ny lag som inför offentlighetsprincipen i de fristående skolorna för att SCB ska kunna offentliggöra statistikuppgifter rörande elever i de fristående skolorna. Offentlighets- och sekretesslagen, som SCB grundat sitt beslut på låter sig inte ändras hur lätt som helst. Dessutom har sekretessen utökats till att gälla även fristående förskolor genom en ny dom av Kammarrätten i Göteborg.
Där är vi idag. Den lilla offentliga insyn som fanns i fristående skolor har stoppats och någon lösning finns inte i sikte. Lagstiftningen skyddar enskilda skolföretag och dess ägare och i det läget väger den demokratiska insynen lätt. Under tiden etablerar de stora skolkoncernerna nya skolor i snabb takt. Är det inte dags att inse att den svenska skolpolitiken med affärsdrivande skolföretag har kommit till vägs ände.
Sten Svensson.
Tor Nitzelius.
Comments