Så sänker marknadskrafterna kvaliteten i den svenska skolan del 1




I Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna finns ett avsnitt om den marknadsdrivna välfärden.


”Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande.”


Stor frihet för marknadskrafterna i kombination med höga kvalitetskrav är således regeringens politik under mandatperioden. Inom skolans värld är det en omöjlighet, där leder valfrihet och goda villkor för enskilt drivna verksamheter till sänkt kvalitet för skolsystemet i sin helhet.


Valfrihet leder till segregation

Sammanfattar man de forskningsresultat som finns om det fria skolvalet finner man att det i första hand är de välutbildade föräldrarna som väljer en annan skola. De viktigaste faktorerna bakom ett skolval är skolans status och geografiska läge. De välutbildade föräldrarna väljer en skola där en majoritet av eleverna har välutbildade föräldrar. Lika söker lika. De väljer bort skolor där det finns många föräldrar med korta utbildningar och skolor med många synliga minoriteter. Det finns också en grupp som söker sig till skolor på grund av en särskild pedagogik eller religiös inriktning. Denna segregation sänker resultaten för de svagaste eleverna. PISA 2018 visade att den svagaste elevgruppen hade blivit större och hade svagare resultat än vid tidigare mätningar.


Det finns inget som visar att ett obligatoriskt skolval ändrar de segregationseffekter som finns inbyggda i det fria skolvalet. Även om alla tvingas att välja fortsätter segregationen.

Dessutom innebär ett obligatoriskt skolval att det blir en ökad efterfrågan på fristående skolor och att fler fristående skolor leder till ökad segregation.


Den fria etableringsrätten driver på skolsegregationen

I dag är det staten, genom Skolinspektionen, som beslutar om tillstånd för nya fristående skolor. Kommunerna har rätt att yttra sig, men har ingen beslutsrätt och det är vanligt att Skolinspektionen går emot kommunernas yttranden. Det är inte staten eller kommuninvånarna som tar initiativet och ansöker om nya fristående skolor utan detta gör oftast de stora skolbolagen. Dessa företag tar inget samhällsansvar och ser inte till kommunens behov av skolor, utan startar sina skolor där de kan tjäna pengar.

Eftersom skolkoncernerna effektivt drar till sig elever med välutbildade föräldrar innebär varje ny koncernskola att skolsegregationen förvärras i den aktuella kommunen. Och ju fler kommuner som de stora skolkoncernerna etablerar sig i, desto mer ökar skolsegregationen i hela landet.


De fristående skolornas antagningssystem skapar segregation

En rapport från Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och LO, Ge alla elever samma chans under 2016, visar att de fristående skolornas olika modeller för att ta in nya elever förstärker skolsegregationen. Generellt sett är föräldrar som har sina barn på fristående skolor mer välutbildade än föräldrar i de kommunala skolorna. Ju längre utbildning föräldrarna har desto längre är kön till skolan.


Skolpengssystemet skapar vinnar- och förlorarskolor

Med skolpengssystemet fördelas resursen per elev och den följer med till den valda skolan samma dag som eleven flyttar. Väljer åtta-tio elever en annan skola under hösten innebär det att skolan förlorar resurser motsvarande en lärartjänst resten av läsåret. Om dessa tio elever är utspridda på flera klasser och om inte klassorganisationen kan göras om, innebär det att skolan inte kan minska på lärartjänsterna, men de får mindre resurser.


För skolor som förlorar elever innebär skolpengssystemet drastiskt försämrade möjligheter att få ekonomin att gå ihop. De skolor som förlorar elever varje år hamnar i en nedåtgående spiral där den dåliga ekonomin ständigt gröper nya hål i verksamheten. Dessutom lämnar de erfarna lärarna dessa skolor. Systemet skapar en ekonomisk och kvalitetsmässig utförsbacke för förlorarskolorna.


För skolor som vinner elever är utvecklingen den motsatta. De får ständigt en bättre och bättre ekonomi och kan satsa på att höja kvaliteten. Konstruktionen av skolpengssystemet skapar således skillnader mellan skolor. Det gynnar skolor som vinner elever och missgynnar skolor som förlorar dem. Samtidigt blir andelen elever som behöver stöd i olika former större i de skolor som blir bortvalda. Systemet med skolpeng driver på skolsegregationen.


Dessutom är nivån på skolpengen för hög. De fristående skolorna har inte samma åtaganden och inte heller samma kostnader som en kommun. Därför är 100 procent av vad en genomsnittlig kommunal elev kostar, en för hög ersättningsnivå.


Skolaktiebolag leder till segregation och låg kvalitet

Enligt aktiebolagslagen har ett aktiebolag som huvudsyfte att gå med vinst. Ett aktiebolags fokus ligger därför på ekonomin, företaget ska tjäna pengar. Ett skolaktiebolag riktar in sig på att få ett överskott så att det kan växa och köpa upp andra skolföretag för att på så sätt öka sitt överskott. Aktieägarna ska veta att ledningen för bolagen inte försnillar deras pengar på ovidkommande projekt utan fokus ska ligga på vinstmaximering. Verksamheten i skolan blir ett medel för att tjäna pengar.


Den förra moderata riksdagsledamoten och nationalekonomen Ann-Marie Pålsson har visat att aktiebolagen måste segregera eleverna för att kunna få vinst.


”Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. Och det är just kravet på vinstmaximering som är oförenligt med produktion av välfärdstjänster.

Utmärkande för välfärdstjänsterna är nämligen att de ska vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!

Men för marknaden gäller alltså exkluderandets princip. När den praktiseras på välfärdens område får vi det som vänstern varnar för: segregering. Friska medelålders, smarta elever och pigga gamlingar hamnar hos de privata bolagen medan det allmänna får ta hand om resten.”


Vinstkravet i en aktiebolagsskola innebär att all verksamhet skärskådas och inriktas på att ge ett ekonomiskt överskott. Det viktigaste är att fylla alla elevplatser. Ska en skola gå med vinst får det inte vara många lediga platser. Därefter gäller det att hålla ner alla kostnader. Kostnaderna för lokaler, undervisningsmateriel, skolmåltider, antalet timmar till elevvård med mera, ska vara så låga som möjligt. Då lärarnas löner är den enskilt största kostnaden på en skola gäller det att ha få lärare.


Under 2014 gjorde Socialdemokraterna en undersökning om lärartätheten genom riksdagens utredningstjänst som visade att de vinstdrivna skolorna hade 15,2 elever per lärare jämfört med 12,1 i de kommunala. En lärare i en genomsnittlig aktiebolagsskola hade då cirka 25 procent fler elever än en genomsnittlig kommunal lärare. (1)


Kan en skolkoncern fylla på varje klass med ytterligare fem elever betyder det cirka en halv miljon kronor i ökade intäkter per klass. På en stor skola med många klasser blir det stora summor.

Samtidigt vet varje lärare att det blir svårare att upprätthålla kvaliteten på undervisningen om klasserna är stora. Lärarens tid ska räcka till fler elever och risken för stök och oro ökar. Aktiebolagen sållar då konsekvent fram de elever som fungerar väl i skolan även med en liten lärarinsats och det är elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar. Denna sållning sker mer eller mindre automatiskt genom att det i första hand är de välutbildade som väljer en annan skola än den närmaste.


Utöver det har skolbolagen profiler som tilltalar välutbildade föräldrar och skulle de få en sökande som de inte vill ha kan de säga att skolans profil inte passar just denna elev. Istället för att satsa på fler lärare håller skolaktiebolagen elever och föräldrar nöjda med höga betyg och hög status.

Genom den låga lärartätheten skapas ett överskott i aktiebolagsskolorna som förs bort från undervisningen och det får konsekvenser för kvaliteten. När stora summor försvinner från skolan finns det helt enkelt inte pengar till att bedriva en undervisning av hög kvalitet. Vinst i aktiebolagsskolor leder till sänkt kvalitet.


Sten Svensson


(1) Socialdemokraterna. ”Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan – ingen neddragning på personal” 2014.

0 visningar
  • Black Facebook Icon
  • Black Twitter Icon
  • Black Pinterest Icon
  • Black Instagram Icon

© 2020 Sten Svensson