Så sänker marknadskrafterna kvaliteten i den svenska skolan del 2


Betyg och marknad - en giftig blandning

I dagens skola, där det är hård konkurrens om eleverna, tjänar många på att betygen höjs. Föräldrarna blir nöjda när eleverna kan komma in på eftertraktade utbildningar, skolledarna kan locka fler elever till skolan och privata skolhuvudmän kan få högre vinster.


Höga snittbetyg är guld värt i en skolas marknadsföring. De fungerar som en magnet för att locka till sig elever och det innebär reda pengar för ägarna. Systemet driver effektivt fram en betygsinflation för att den är lönsam.


Betygssättning är en myndighetsutövning som ska ske på ett korrekt sätt där alla elever ska behandlas lika. Den myndighetsutövningen har havererat när marknadskrafterna fått ta över. En del elever får för höga betyg och kommer felaktigt in på attraktiva utbildningar medan andra får för låga och spärras ut. Den betygsbaserade antagningen till högre utbildningar har förlorat sin legitimitet och elevernas rättssäkerhet har satts ur spel.


För kvaliteten i skolan och för samhället är betygsinflationen förödande. Eleverna invaggas i tron att de kan, de får ju höga betyg. Dagens betygssystem i kombination med marknadskrafterna sänker kvaliteten i skolan.


Konkurser och oseriösa skolhuvudmän

Med aktiebolag som skolhuvudmän blev det möjligt för skolor att gå i konkurs. Vid konkurser och oplanerade skolnedläggningar tvingas många elever att byta skola och inom gymnasieskolan måste de ibland även byta program. I gymnasieskolan förekommer det även att en del elever helt hoppar av sin utbildning. Att byta skola är en stor påfrestning för en elev.


Systemet med fristående skolor och skolbolag öppnar också för oseriösa skolhuvudmän. De goda möjligheterna att tjäna pengar i kombination med obefintlig insyn kan dra till sig oseriösa och ibland kriminella personer. Genom åren har en lång rad skandaler avslöjats i pressen om oseriösa skolhuvudmän som misskött sina skolor samtidigt som de plockat ut pengar. Konkurser och oseriösa skolhuvudmän sänker kvaliteten i skolsystemet.


Kontrollorganisationen byggs ut

I takt med att det avslöjats olika missförhållanden inom friskolesystemet har främst de borgerliga politikerna svarat med att det behövs mer kontroll. Och när det trots kontrollerna har dykt upp nya skandaler, har samma politiker föreslagit ännu mera tillsyn och kontroll. Ju mer marknadskrafterna har brett ut sig, desto mer kontroll har behövts.


Ett huvudsyfte med inspektionerna är att de ska bidra till att förbättra resultaten och höja kvaliteten i utbildningssystemet. Mats Ekholm, tidigare generaldirektör för Skolverket, har i en artikel i Skola och Samhälle gått igenom vad forskningen säger om inspektioner och resultatutveckling. Ekholms slutsats är att skolinspektioner inte har någon effekt på elevernas studieresultat.


Dessutom har Skolinspektionens fokus på att alla papper är i ordning tillsammans med alla andra administrativa arbetsuppgifter som lärarna har fått de senaste tio åren, skapat en omfattande byråkrati på skolorna som tar tid från undervisningen.


Alla inspektioner och detaljstyrningen visar också att staten inte litar på att skolhuvudmän, skolledare och lärare gör vad de ska. Ett fritt och kreativt yrke har blivit detaljstyrt och kontrollerat. Självklart sänker det kvaliteten.


Objektiva skolledare och lärare blev aktiva marknadsförare

En effekt av marknadsstyrningen av skolan är att yrkesrollen för skolledare och lärare har förändrats. Konkurrensen om eleverna påverkar skolans verksamhet på många sätt och den kanske tydligaste effekten är att lärare och skolledare har tvingats bli marknadsförare.


I ett demokratiskt skolsystem är det en självklarhet att skolledare och lärare är oberoende tjänstemän som ger korrekt information. Men i en marknadsstyrd skola går företagens intressen före demokratins och medborgarnas behov av korrekt information. Man kan inte längre lita på att den information man får från skolan är korrekt, den kan vara ett led i marknadsföringen.


Även kundförhållandet mellan föräldrar/elev och skolan påverkar lärarrollen. Rektorer och lärare måste anpassa sin verksamhet efter vad en del föräldrar och elever kräver, inte vad de anser vara den bästa lösningen för eleverna på skolan. Då och då avslöjas att rektorer tvingar lärare att höja betygen för några elever. Föräldrar har hört av sig och hotat med att byta skola. Inför de hårda ekonomiska påtryckningarna läggs de professionella bedömningarna åt sidan och kunden får bestämma.


Även mer allvarliga påtryckningar förekommer. Mail och telefonsamtal från påstridiga föräldrar är tidvis ett arbetsmiljöproblem för lärare och skolledare. I november 2017 redovisade Lärarnas tidning en enkät som visade att 36 procent hade varit utsatta för hot och 5 procent för våld. Så många som 58 procent av rektorerna uppgav att de hade haft möten med vårdnadshavare som de upplevt som hotfulla.


Ordföranden för Lärarnas Riksförbund, Åsa Fahlén, visade på en annan variant av föräldraaktioner i en artikel i Svenska Dagbladet i februari 2018.


”Ett fenomen som ökat de senaste åren är att föräldrar använder Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen för att pressa rektorer att flytta personal, eller för att få personal att självmant ta beslutet att säga upp sig. Föräldrarna vet att anmälningarna är tidskrävande och finns att ladda ned på Skolinspektionens hemsida, vilket ger en negativ bild av skolan, oavsett utslag. Att bara synas bland anmälningarna kan påverka elevintaget och således skolornas ekonomi.

Skolan står maktlös och kan inte försvara sig, trots att det är tydligt att det i många fall är skolan som har rätt och anmälningarna inte anses vara befogade av inspektionen.”


Marknadsföring, hot och påtryckningar sänker kvaliteten i skolan.


Öppenhet, yttrandefrihet, insyn och likabehandling försvann

Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i och kunna utöva den medborgerliga kontrollen över olika myndigheters agerande. Den principen är så viktig för vår demokrati att den är reglerad i grundlagarna.


När aktiebolag driver skolor bedriver de myndighetsutövning. Det var huvudskälet till att partierna i 2011 års Friskolekommitté förslog att offentlighetsprincipen skulle gälla även för fristående skolor. Men än har inget hänt och det är högst osäkert om det längre finns någon majoritet i riksdagen för detta beslut.


I grundlagarna står det också att yttrandefrihet och meddelarskydd gäller för offentligt anställda. Samma skydd har inte funnits för de privatanställda i välfärdssektorn. Där har de anställda riskerat uppsägning om de har berättat om olika missförhållanden. När jag har intervjuat lärare och skolledare som arbetar, eller har arbetat, på fristående skolor vågar de aldrig framträda med namn. Jag måste noga se till att allt som kan visa vilka de är eller vilken skola de arbetar på, tas bort. De är rädda för repressalier i olika former.


Denna fråga har diskuterats i närmare 25 år och först våren 2017 beslutade riksdagen att anställda vid fristående skolor ska ha samma meddelarskydd som kommunalt anställda. Än har den nya lagen inte testats i något fall.


Det har inträffat en rad fall där kommunerna försökt inskränka de anställdas yttrandefrihet och meddelarskydd. Det har ofta varit i samband med olika nedskärningsförslag där de anställda protesterat offentligt. Då har flera kommunala arbetsgivare uttalat sig och sagt att de anställda agerat illojalt och att det inte varit tillåtet. Det förekom även att arbetsgivare efterforskade vilka som läckt uppgifter till pressen.


Justitieombudsmannen, JO, har utrett en rad fall och skrivit att yttrandefriheten går före allt annat. Kommunanställda får protestera på arbetstid så länge de fullgör sina arbetsuppgifter. De offentligt anställda har meddelarskydd och de får lämna uppgifter till tidningar utan att kommunen får efterforska vem som lämnat ut uppgifterna.


Trots tydliga uttalanden från JO har de offentligt anställda tystnat. De vågar inte längre säga vad de tycker för de vet att det kan komma sura reaktioner från chefer och politiker och de vet att det kan påverka löneutvecklingen.


Den grundlagsfästa yttrandefriheten har allvarligt skadats av 1990-talets marknadsutsättning av den offentliga sektorn. I Lennart Lundquist bok Slutet på yttrandefriheten skriver han att öppenheten är det första offret. Det finns inte utrymme för offentlighet och yttrandefrihet i en hybridförvaltning där ekonomi och marknad utgör kärnan. Även denna utveckling sänker kvaliteten.


Stora summor pengar dräneras bort från skolan

Svenska Dagbladet har visat att de två stora börsnoterade skolkoncernerna, Academedia och Internationella Engelska skolan redovisade en vinst på sammanlagt 639 miljoner kronor under 2019. Dessa båda skolkoncerner har tillsammans cirka en tredjedel av eleverna i fristående grundskolor och Academedia har ensamt drygt en tredjedel av eleverna i fristående gymnasieskolor. Lägg till de skolföretag som inte är börsnoterade så växer summan sannolikt till cirka 1,5 miljard. Självklart påverkar denna resursförlust kvaliteten på den samlade verksamheten.

Sten Svensson


6 visningar
  • Black Facebook Icon
  • Black Twitter Icon
  • Black Pinterest Icon
  • Black Instagram Icon

© 2020 Sten Svensson