Skolfrågorna kom bort i valrörelsen


Det blev ingen större debatt om den marknadsstyrda skolan under valrörelsen. Diskussionen kom i stället till stor del att handla om de höga el- och drivmedelspriserna, kärnkraften samt skjutningarna i de kriminella gängen.


Inför valet hade regeringen lagt flera propositioner som skulle kunnat minskat marknadskrafternas inverkan på skolan, om de fått stöd av riksdagen. Bland annat skulle kötid inte få användas som urvalsgrund för intagning av elever till fristående skolor och huvudmännen skulle aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever. Dessutom föreslog regeringen att fristående skolor skulle få en lägre ersättning per elev än kommunala skolor eftersom de fristående inte har samma åtaganden. Den diskussion som fördes kring dessa förslag var tidvis osaklig med avsiktliga missuppfattningar och förvanskningar. När förslagen behandlades i Riksdagen röstades de ner av de partier som sedan vann valet.

Vilken skolpolitik som den nya regeringen kommer att föra vet vi först när regeringsförklaringen presenteras men några tendenser kan man se med ledning av de förslag som de olika partierna har presenterat inför valet.


Sannolikt kommer inga avgörande förändringar att ske vad gäller marknadskrafterna i skolpolitiken. Flera av de blivande regeringspartierna har mycket täta personsamband med friskolebranschen och de kommer inte att förändra något som stör skolkoncernerna. Samtidigt är partierna i den nya regeringen medvetna om att de inte har den allmänna opinionen med sig i sitt stöd för skolaktiebolag och skolkoncerner. Därför kommer de sannolikt att göra en del förändringar av dagens regelverk. Förändringar som ser kraftfulla ut men som inte ändrar på något avgörande för skolaktiebolagen.

Troligen kommer kösystemen för de fristående skolorna att förändras. De vill inte avskaffa köerna utan de kommer förmodligen att flytta fram tiden för att anmäla sitt barn till exempelvis tre år. Det ser ut som en väl avvägd kompromiss mellan att ha kö från födseln till att helt avskaffa köerna. Men att ha en kö från tre år ändrar ingenting, köerna blir kvar och med dem följer segregation. Precis som idag blir det de välutbildade och resursstarka som kommer att hamna först i kön.


Det kan också komma att bli så att alla blir tvungna att välja skola. Det är ett krav som friskolebranschen länge har drivit. Ska man ha ett obligatoriskt skolval måste det kombineras med någon form av gemensam antagning av eleverna. Sker inte det kommer ett obligatoriskt skolval endast att öka antalet elever i de fristående skolorna med fortsatt skolsegregationen som följd.


Den nya regeringen kommer sannolikt också att skärpa tillsynen över skolan med syftet att göra det svårare för oseriösa och kriminella personer att verka inom skolan. Det har också föreslagits att ett skolföretag inte ska få dela ut vinst om de inte lever upp till ett antal fastställda kvalitetskrav. Hur detta ska gå till har inte preciserats. Menar man allvar med ett sådant förslag kan man till exempel koppla det till krav på att alla elever ska klara kraven för att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan. Uppfylls inte det har man inte rätt att dela ut vinst. Vinstutdelning kan också kopplas till att det ska finnas läromedel, skolbibliotek, specialsalar och en fastställd nivå på lärartätheten med mera. Det finns många varianter som skulle innebära en verklig kvalitetsgaranti. Men det finns inget som talar för att det är sådant som de blivande regeringspartierna har tänkt sig. De har i stället varit inne på att betyg är en kvalitetsfaktor. I valrörelsen pekades de kommunala skolor ut som har låga betygsgenomsnitt som dåliga skolor. Ju högre betyg en skola sätter desto högre kvalitet, tycks de tro.

Flera av de blivande regeringspartierna har tagit upp att det behövs åtgärder som syftar till att stärka ordningen i skolan. Under Reinfeldtsregeringen, då Björklund var utbildningsminister, var ordningen i skolan en huvudfråga. En särskild utredning tillsattes och en rad förändringar gjordes, men några nämnvärda resultat har inte märkts. Det kan bero på att det är marknadskrafterna som skapar ordningsproblemen genom den skolsegregation som de orsakar.


Ett annat ordningsproblem som ökat i och med marknadsutsättningen är att föräldrar kan vara påstridiga, hotfulla och till och med våldsamma. Mail och telefonsamtal från sådana föräldrar är tidvis ett arbetsmiljöproblem för lärare och skolledare. Kundtänkandet, att kunden alltid har rätt, ger omdömeslösa föräldrar ett starkt maktmedel. Får inte jag som jag vill flyttar jag mitt barn till en annan skola. Men den makten tror jag inte den nya regeringen har tänkt sig att avskaffa.

När det gäller resurserna till skolan kommer den nya regeringen att få problem. De har lovat stora subventioner till bensin och diesel samt till elen. Dessutom ska försvarsutgifterna höjas mycket kraftigt. Allt detta ska kombineras med skattesänkningar i en tid när samhällsekonomin är på väg nedåt. Allt talar för att skolan kommer att drabbas av nedskärningar de kommande åren.

Sten Svensson


Artikeln är tidigare publicerad på Nätverket för en likvärdig skola.

2 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla