Vad ligger bakom sabotageförsöken i skolvalsdebatten?


Sedan Björn Åstrand presenterade sin utredning ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, har flera kända debattörer kommenterat utredningen med de mest märkliga påståenden.


En av dem är Inger Enkvist, professor i spanskspråkig litteratur, som regelbundet skriver på Svenska Dagbladets ledarsida. Enkvist har en helt egen tolkning av utredningens förslag.

”Utredningen har två huvudförslag: att förstatliga skolan och att få bort friskolorna – men utan att säga det.”


När inte Enkvist kan hitta några förslag om att Åstrand vill förstatliga skolan eller avskaffa friskolorna hittar hon på det. I Åstrands utredning är de fristående skolorna kvar, det fria skolvalet är kvar och skolaktiebolagen är kvar. Det som Åstrand föreslår är att dagens kösystem till fristående skolor ska ersättas med ett nytt där skolvalet ska ske samtidigt för alla och att man ska sträva efter en allsidig social sammansättning på eleverna. Blir det verklighet kommer de fristående skolorna att få lika många elever som idag, men de kommer att få en större andel elever vars föräldrar har kortare utbildningar. De ekonomiska villkoren för skolaktiebolagen blir också något sämre, beroende på att den ekonomiska överkompensation som de fristående skolorna får idag föreslås minska. I dag får de betalt för uppgifter de inte har. Det kan komma att påverka vinstmarginalen något.


Enkvist har dessutom en alldeles egen konspirationsidé om vad de ansvariga bakom utredningen egentligen vill göra.

”I bakgrunden till utredningsuppdraget finns idén att barnen tillhör staten, som har rätt att göra med dem det den vill.”

Detta märkliga påstående måste syfta på att utredningen föreslår att alla huvudmän ska sträva efter en allsidig social sammansättning av eleverna. Det är det som Enkvist är upprörd över.


Gunnar Hökmark, före detta moderat politiker, numera PR-konsult, har också kommenterat Åstrands utredning. Även han har en helt egen tolkning av vad utredningen föreslår.

”I stället för att ge förslag på hur elever ska kunna välja bättre skolor, och skolor som är bäst för den enskilde, mynnar utredningen ut i att det är god skolpolitik att hindra elever ifrån att välja bra skolor, motarbeta de skolor som elever väljer för att i stället lotta ut dåliga skolor mellan elever som inte vill gå i dem.”


Det finns inga förslag om att inskränka det fria skolvalet utan alla kan välja de skolor de vill även med Åstrands förslag. Det finns inget förslag om att lotta ut dåliga skolor. Åstrand förslag gäller när det är fler sökande än platser till en skola. Då ska huvudmannen ha fastställt vilka regler som ska gälla i förväg och ett av dem kan vara lika möjligheter, det vill säga lottning. En modell som tillämpas i gymnasieskolan om meriterna är lika hos de sökande.


Men det gillar inte Hökmark, att föräldrarna inte får sätta sina barn i kö redan på BB ser han som ett svårt ingrepp i det fria skolvalet.

”För det första innebär utredningens förslag om lotteri ett förkastande av att den enskilde elevens vilja och ansträngningar i skolan ska uppmuntras. Du må vilja göra det bästa av dina år i skolan men vi lottar bort dig från den väg och den utbildning du själv vill välja, är budskapet.”


Det är tydligen de synnerligen försigkomna barnen, de som redan som nyfödda vet att de har höga ambitioner för sin kommande utbildning, som Hökmark värnar om. De barn som är födda sent på året eller de som kommer inflyttande några år innan skolstart, bryr han sig inte om. Att alla ska behandlas lika är fastlagt i vår grundlag, men det tycker uppenbart inte Hökmark.


Ytterligare en som kommenterat Åstrands utredning är Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus. Han beskriver en utveckling där den svenska skolan havererade redan på 1960-talet när grundskolan infördes.

”Med start i sextiotalet frikopplades den svenska skolan från sin egen historia och sina egna erfarenheter. Steg för steg radikaliserades skolpolitiken och formades utifrån abstrakta ideologiska övertygelser och förment expertkunskap, snarare än från de lärdomar det internationellt sett framgångsrika svenska skolsystemet gav.”


I Hakelius historiebeskrivning blev den svenska skolan så usel att det till slut inte återstod annat för medelklassen än att rädda sig och det skedde med hjälp av det fria skolvalet.

”Svaret är att en bred medelklass ville rädda sina barn från att bli insatsvaror i ett gigantiskt experiment.”


När Åstrand föreslår att huvudmännen ska sträva efter en allsidig social sammansättning av eleverna menar Hakelius att de blir insatsvaror i ett gigantiskt experiment. Att beskriva barn som insatsvaror ansluter till den tanke som Enkvist har, att staten använder barnen i dunkla syften.


Dessutom är Hakelius historiebeskrivning märklig. De internationella jämförelserna började på 1960-talet och att påstå att den svenska skolan var framgångsrik i internationella jämförelser innan dess, finns det inget stöd för. Däremot var de svenska resultaten goda när undersökningarna gjordes fram till och med 1990-talet. Det vill säga under de år som Hakelius beskriver som ett stort misslyckande och ett gigantiskt experiment.


Införandet av den svenska grundskolan innebar att en majoritet av eleverna fick fler år i skolan och det bidrog till att höja kunskapsnivån hos det svenska folket. Det fanns heller inget utbrett missnöje med den svenska skolan under åren fram till 1990-talet. Föräldrarna i allmänhet var ganska nöjda. De som var missnöjda fanns främst hos moderaterna och på de borgerliga tidningarna ledarsidor. Det fanns ingen folkrörelse i medelklassen som krävde ett fritt skolval utan den idén lanserades uppifrån.


Man kan allvarligt fråga sig om dessa tre debattörer verkligen har läst utredningen. Och om de har läst har de missuppfattat det mesta. De gör egna konspirationsteoretiska tolkningar och de försöker revidera den svenska skolans historia.


Varför skriver dessa högutbildade och vana debattörer en sådan faktabefriad smörja? Varför diskuterar de inte det som utredningen föreslår? En tänkbar förklaring är att de inte vill att alla barn ska ha lika möjligheter i skolan. De vill fortsätta att segregera eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsbakgrund och intresse för skolan. De struntar blankt i de elever som slås ut av dagens skolpolitik. Men det går inte att säga offentligt i en tidningsartikel. Det är därför de avsiktligt väljer att förvirra och sabotera debatten.

Sten Svensson


Artikeln har tidigare varit publicerad i Skola och Samhälle.

3 visningar
  • Black Facebook Icon
  • Black Twitter Icon
  • Black Pinterest Icon
  • Black Instagram Icon

© 2020 Sten Svensson