top of page

Dags för borgerlig diskussion om marknadsskolan



För knappt 10 år sedan avslöjades en lång rad negativa nyheter om fristående skolor. Det var riskkapitalbolag som förde över vinster från skolan till skatteparadis i utlandet, det var en rad konkurser där JB-koncernen var den största, det var Uppdrag granskning som visade hur friskolebolag trixade med antagningen av elever och det var flera oseriösa huvudmän som avslöjades.

Flera av de ledande borgerliga politikerna var mycket upprörda över dessa missförhållanden. De ville ha skärpta regler och hårdare kontroller. Dåvarande utbildningsministern, Jan Björklund från Liberalerna ville lagstifta mot riskkapitalister. Även den moderate finansministern, Anders Borg, var kritisk och ville ha bort riskkapitalbolagen från välfärden.


Under 2011 hade den borgerliga regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning, Friskolekommittén, med uppgiften att se över regelverket för de fristående skolorna. 2013 presenterade den flera förslag för att skärpa regelverket och kontrollen. Men åren gick och inte särskilt mycket hände. När det blev lite lugnare i friskolebranschen svalnade det borgerliga intresset för att förändra något för friskolekoncernerna.


Den röd/gröna regeringen och dess utbildningsminister, Anna Ekström, har dock skärpt ett antal krav för de fristående huvudmännen i olika förordningar. Men just nu händer inte mycket, i och med januariöverenskommelsen har Centern blockerat alla förändringar. Det är stopp för alla förslag som kan medföra vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.

De segregerande och samhällsnedbrytande krafter som finns inbyggda i skolans marknadsutsättning har emellertid inte stoppat upp utan fortsätter med oförminskad styrka. På senare tid har en rad allvarliga missförhållanden avslöjats. Vetenskapsskolan i Göteborg och Elma School i Stockholm är två exempel.


Tidningen Grundskolan har granskat resultaten för avgångseleverna i 59 av de 60 områden som polisen klassat som utsatta under de senaste fem åren. I genomsnitt var det 35 procent av eleverna som inte klarade kraven för gymnasiebehörighet. Det betyder att många av dessa elever stoppas från fortsatta studier och får stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Skolsegregationen ökar snabbt i Sverige i dag.

Det är ungefär samma läge som för tio år sedan med en våg av missförhållanden i friskolebranschen och en ökad skolsegregation. Och precis som förra gången är flera ledande borgerliga politiker upprörda, bland annat Moderata ungdomsförbundets ordförande, Benjamin Dousa.

 

”Det behövs hårdare kontroller för att rädda systemet med friskolor och det fria skolvalet i Sverige. Det säger Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa efter att ha tagit del av DN:s granskning om Elma School.”


Och precis som förra gången föreslår de borgerliga hårdare kontroller för att rädda systemet med friskolor.


Utvecklingen mot en ökad skolsegregation har nu även de borgerliga partierna sett. I en debattartikel beskriver Moderaterna läget:

”Det här är ett gigantiskt misslyckande.”


Liberalerna hade ett liknande budskap i sin debattartikel.

”Att skolan inte lyckas med sitt uppdrag är inte bara ett svek gentemot de tiotusentals elever som bor i dessa områden – det är ett enormt misslyckande för hela samhället.”


De båda partierna har två liknande listor med förslag på hur dessa problem ska lösas. De vill ha mer fokus på kunskaper, mer ordning och reda och mer kontroller. Liberalerna skriver också att staten ska ta över dessa skolor. Men de skriver inte en rad om varför skolsegregationen har ökat kraftigt i det svenska skolsystemet. De skriver bara att det är ett enormt/gigantiskt misslyckande.

De borgerliga partierna klarar ännu inte att föra en seriös debatt om de effekter som uppstått av det fria valet och marknadsutsättningen av skolan. I dessa frågor har de en blind fläck. I stället för att angripa segregationens orsaker fortsätter de med den gamla verkningslösa medicinen med skärpta krav och mer kontroll etc.


Det finns dock en viktig skillnad denna gång, missnöjet bland allmänheten har vuxit. Allt fler ser hur privatiseringar och marknadsstyrningen fungerar och de är djupt missnöjda. Den förändringen har de borgerliga partierna ännu inte förstått. Det har däremot flera andra borgerliga opinionsbildare gjort.

Barbro Hedvall uttryckte det tydligt i Dagens Nyheter häromdagen:


”Nu svänger pendeln. Människor bekymrar sig över en krisande sjukvård, skräms av grov brottslighet, ser nedbantade och bristfälliga skolor och blir förbannade över bedrägliga entreprenörer.” 


Barbro Hedvall tycker att det är dags att erkänna misstagen. Det är bara att hålla med, de borgerliga behöver föra en rejäl diskussion om marknadsskolans effekter.

Sten Svensson

398 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page