När marknadsskolan infördes i början av 1990-talet var ett huvudmotiv att konkurrensen om eleverna skulle leda till att de skolor som hade den bästa verksamheten skulle vinna de flesta eleverna och att deras högkvalitativa verksamhet skulle spridas till hela skolsystemet. Marknadskrafterna skulle leda till ökad kvalitet, nya pedagogiska metoder och en effektivare resursanvändning, menade förespråkarna.
Det blev tvärtom. Efter trettio år med marknadsskolan har vi ett säkert underlag som visar att kvaliteten har sjunkit, kostnaderna har ökat och att det inte har kommit några nya pedagogiska metoder. Marknadskrafter fungerar i många fall väl inom varuproduktion men de fungerar inte i skolan. Hur kommer det sig?
Det beror på att hela idén är fel. Det finns inga drivkrafter i marknadsskolan som leder till högre kvalitet utan alla de ingående delarna leder till ökade kostnader och lägre kvalitet.
• Det fria skolvalet
Det är i första hand de välutbildade föräldrarna som väljer skola och det leder till segregation. I de fristående skolorna har 71 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 60 procent i de kommunala skolorna. Dessutom blir skolorganisationen dyrare med skolval eftersom det krävs ett större utbud av elevplatser
• De fristående skolornas antagningssystem
Generellt sett är föräldrar som har sina barn på fristående skolor mer välutbildade än föräldrar i de kommunala skolorna. Rapporten Ge alla elever samma chans från Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och LO från 2016, visar att kösystemen förstärker denna segregation. Ju längre utbildning föräldrarna har desto längre är kön till skolan.
• Skolpengssystemet
Systemet överkompenserar fristående skolor och skolor som vinner elever och det leder till segregation. Genom skolpengssystemet förs skolans resurser från elever vars föräldrar har kortare utbildningar till elever som har välutbildade föräldrar. Skolpengssystemet leder också till att kommunens skolkostnader ökar.
• Den fria etableringsrätten
I dag är det oftast de stora skolkoncernerna som etablerar nya skolor. Eftersom skolkoncernerna effektivt drar till sig elever med välutbildade föräldrar innebär varje ny koncernskola att skolsegregationen förvärras i den aktuella kommunen. Och ju fler kommuner som de stora skolkoncernerna etablerar sig i, desto mer ökar skolsegregationen i hela landet. Dessutom blir den kommunala skolorganisationen dyrare.
• Aktiebolag
Aktiebolag ska gå med vinst och för att få det måste ha de ett positivt segregerat elevunderlag. Den största enskilda kostnaden för en skola är lärarnas löner. Ska den kostnaden sänkas innebär det låg lärartäthet vilket är lika med stora klasser och lite tid till stödundervisning. I en aktiebolagsskola har lärarna 25 procent fler elever än i en kommunal skola.
Att ha låg lärartäthet fungerar endast om man har ett positivt segregerat elevurval. Elever som har välutbildade föräldrar fungerar väl även med få lärare och stora klasser. De har gott stöd hemifrån och behöver ingen extra stödundervisning. Dessutom förs stora summor bort från aktiebolagsskolorna till koncernernas expansion och till utdelningar till aktieägarna.
• Betygssystemet i kombination med marknadskrafter
I dagens skola, där det är hård konkurrens om eleverna, tjänar många på att betygen höjs. Eleverna kan komma in på eftertraktade utbildningar, föräldrarna blir nöjda, skolledarna kan locka fler elever till skolan och privata skolhuvudmän kan få högre vinster.
Höga genomsnittsbetyg fungerar som en magnet för att locka till sig elever. Systemet driver effektivt fram en betygsinflation eftersom det är lönsamt. De fristående skolorna sätter högre betyg än vad eleverna borde ha, i större utsträckning än kommunala skolor. Marknadskrafternas inverkan på betygsättningen innebär att fel elever kommer in på högstatusutbildningar och att den myndighetsutövning som betygssättning är, har satts ur spel.
Alla de nationella prov som tillkommit för att försöka hejda betygsinflationen har dessutom medfört att alltmer tid försvinner från undervisningen.
• Färre erfarna lärare och täta rektorsbyten i förortsskolor
En rapport av Åse Hansson och Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs Universitet visar att i de skolor där andelen elever med behov av extra stöd är högst, har lärarna jämförelsevis lägre kompetens. De erfarna lärarna lämnar skolor som har låga resultat och brister i arbetsmiljön eftersom de är eftertraktade och kan höja sina löner genom att byta skola. De ”negativt” segregerade skolorna får då allt fler obehöriga lärare, en process som forskarna kallar pedagogisk segregation.
Det är också fler rektorsbyten i dessa skolor.
• Marknadsföring
När marknadskrafterna styr skolpolitiken blir marknadsföring en viktig uppgift och kostnaderna betalas med skolpengen. Marknadsföring innebär att bara positiva budskap förmedlas och det ersätter den korrekta informationen.
· Lägre kvalitet i aktiebolagsskolor
På samtliga de områden som utmärker hög kvalitet inom skolan ligger aktiebolagsskolorna lågt. De har låg lärartäthet. De har färre utbildade lärare än de kommunala skolorna, 70 procent jämfört med 85. De ligger också lägre när det gäller elevvård, specialsalar, skolbibliotek och storlek på skolgårdar. Eleverna får inte den höga kvalitet på utbildningen som de tror att de ska få men i gengäld får de höga betyg.
• Kollektiva föräldrastödet har blivit enskilda påtryckningar
En tydlig effekt av att det individuella inflytandet tagit över är att föreningen Hem och Skola har minskat i antal medlemmar. När det fria valet slog igenom på bred front fanns det inte längre någon större efterfrågan på föreningens tjänster och medlemsantalet rasade. När föräldrarnas kollektiva intresse för att stötta skolan försvann blev de individuella påtryckningarna vanligare. ”Får inte jag som jag vill flyttar jag mitt barn.” Mail och telefonsamtal från påstridiga föräldrar med hot och påtryckningar är tidvis ett arbetsmiljöproblem för lärare och skolledare.
• Konkurser
Med marknadsskolan kom konkurser. När de inträffar innebär det skolbyte för eleverna vilket är en svår påfrestning. I värsta fall blir utbildningen helt saboterad. Konkurser ökar dessutom kostnaderna.
• Oseriösa och kriminella huvudmän
De goda möjligheterna till vinst innebär att även oseriösa och kriminella startar skolor. Under de första 25 åren var regelverket för att få tillstånd mycket liberalt men det har skärpts de senaste åren. Dessa huvudmän fuskar på olika sätt och eleverna får inte den undervisning de har rätt till. De skolbyten som ibland blir följden ökar svårigheterna för eleverna. Dessutom ökar skolans kostnader
• En omfattande kontrollapparat har byggts upp
I takt med att det avslöjats olika missförhållanden inom friskolesystemet har främst de borgerliga politikerna svarat med att det behövs mer kontroll. Och när det trots kontrollerna har dykt upp nya skandaler, har samma politiker föreslagit ännu mera tillsyn och kontroll. Ju mer marknadskrafterna har brett ut sig desto mer kontroll har behövts.
• Förändrade roller för skolledare och lärare
När föräldrar och elever blev kunder påverkade det lärar- och skolledarrollerna. De måste anpassa sin verksamhet efter vad en del föräldrar och elever kräver, inte vad de anser vara den bästa lösningen för eleverna på skolan. Då och då avslöjas att rektorer tvingar lärare att höja betygen för några elever. Föräldrar har hört av sig och hotat med att byta skola. Inför de hårda ekonomiska påtryckningarna läggs de professionella bedömningarna åt sidan och kunden får bestämma.
När man inriktar sig på att mäta och kontrollera blir det fokus på det som är lätt att mäta och man undviker det som är komplicerat och svårt. När de anställda lärt sig vad som efterfrågas i de olika kvalitets- och resultatmätningarna, börjar de anpassa sig och en del börjar till och med manipulera resultaten. Det förekommer att lärare och skolledare höjer elevernas betyg för att undvika att skolan får dåligt rykte. Hos en del skolhuvudmän får lärarna själva ansvara för att icke godkända elever får extralektioner. Det merarbetet undviker läraren om eleven blir godkänd direkt.
Lärarnas professionella friutrymme, att utforma hur undervisningen läggs upp, har förändrats med marknadsutsättningen. Flera skolkoncerner har färdiga koncept för undervisningen och till och med färdiga lektioner som lärarna ska genomföra.
Inspektioner och detaljstyrning visar också att stat och skolhuvudmän inte litar på att skolledare och lärare gör vad de ska göra om de inte blir kontrollerade. Ett fritt och kreativt yrke har blivit detaljstyrt och kontrollerat.
• Konkurrens i stället för samarbete
Med konkurrens mellan skolor behåller man sina goda idéer för sig själv och det blir svårare eller omöjligt att upprätta olika former av samarbete mellan skolor. Affärshemligheter vill man inte dela med sig av.
• Ingen pedagogisk utveckling
Undervisningen i skolan har fortsatt ungefär som innan marknadsutsättningen. Några nya pedagogiska modeller är svåra att upptäcka.
· Risken för korruption ökar
Korruptionen i Sverige är av mindre omfattning än i många andra länder. Men med välfärdssektorns marknadsutsättning har riskerna ökat. Med privata bolag utan offentlig insyn, med möjligheter att tjäna stora pengar och med anställda som inte får och inte vågar berätta hur det fungerar i företaget, ökar riskerna för korruption.
• Öppenhet och yttrandefrihet avskaffat
I all offentlig verksamhet ska offentlighetsprincipen gälla. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar från all offentlig verksamhet som inte är sekretessbelagd. Men den insynen gäller inte i aktiebolag. Inte heller Justitieombudsmannen, den myndighet som ska granska att myndigheter följer gällande lagar, granskar aktiebolagsskolor trots dessa skolor utövar myndighetsutövning.
De anställda i offentlig verksamhet har rätt till yttrandefrihet och meddelarskydd. Samma starka skydd finns inte för de privatanställda i välfärdssektorn. Där riskerar de anställda uppsägning om de berättar om olika missförhållanden. För några år sedan kom en lag om ett begränsat meddelarskydd för privatanställda inom välfärden som gällde rätt att uttala sig för massmedier, men den lagen har ännu inte prövats.
Sedan skolan marknadsutsattes har även många kommuner inskränkt de anställdas yttrandefrihet och meddelarskydd. En lång rad olika kommunföreträdare har blivit fällda av JO för brott mot grundlagens bestämmelser, men trots det dyker nya fall upp varje år. I den marknadsstyrda skolan vågar inte heller kommunanställda lärare och skolledare berätta om missförhållanden.
Summering
Trettio års erfarenhet av marknadsskolan visar att huvudtesen om att konkurrensen om eleverna skulle leda till bättre verksamhet inte stämmer. Den segregation som marknadskrafterna skapar leder till sänkt kvalitet och ökade kostnader. Hela skolsystemet dras isär med ökade skillnader mellan skolor och elever. Resurserna förs från de svagaste elevgrupperna till elever som har välutbildade föräldrar. Detta är en utveckling som går tvärs emot skollagens skrivningar om att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning och att resurser ska fördelas efter behov.
En huvudförklaring till att konkurrens inte fungerar i skolan är att verksamheten inte är någon varuproduktion utan att det handlar om människor. I skolan är det sammansättningen av eleverna som avgör resultatet. Har en skola en hög andel elever med välutbildade föräldrar med god ekonomi, får den automatiskt goda resultat och höga genomsnittsbetyg. I årskurs nio i grundskolan får en elev med högskoleutbildade föräldrar i genomsnitt 80 meritpoäng mer än en elev vars föräldrar har förgymnasial utbildning. Det motsvarar att få högsta betyget i ytterligare fyra ämnen. Skillnaden mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning hos föräldrarna är 40 meritpoäng.
Föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt starkaste faktorn bakom en skolas betygsgenomsnitt. Marknadsförespråkarnas hypotes om att det är den högre kvaliteten på verksamheten som avgör resultatet, stämmer inte. Det är en teoretisk konstruktion som inte har något med verkligheten att göra.
Den högre andelen elever med välutbildade föräldrar är en huvudförklaring till att fristående skolor har högre betygsgenomsnitt än kommunala skolor. En annan delförklaring är att de sätter för höga betyg i större utsträckning än kommunala skolor.
Sten Svensson