Femton procent har stor effekt


Ett vanligt argument från friskoleförespråkare är att den andel av eleverna som går i en fristående grundskola är så liten, cirka 15 procent, att den inte kan ha någon nämnvärd påverkan på skolsystemet i dess helhet. Det är inte de 15 procenten som är problemet utan det är de kommunala skolorna, hävdar friskoleanhängarna. Men faktum är att de 15 procenten i fristående skolor har en mycket stor påverkan på hela skolsystemet.


För det första så beskriver en genomsnittssiffra inte de mycket stora skillnader som finns mellan kommunerna. Täby har 45 procent, Stockholm stad 31 procent och Göteborg 25 procent elever i fristående grundskolor, till exempel. Samtidigt finns det kommuner som inte har en enda elev i en fristående skola.


De fristående skolorna är koncentrerade till storstadsregionerna, större städer och högskoleorter. I Stockholms län, som har nästan en fjärdedel av samtliga elever i Sverige, är det 26 procent som går i en fristående skola. I de tio största kommunerna är det 24 procent.


Man kan inte bara se på andelen elever utan man måste också se till vilka elever som går i de fristående skolorna. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för en elev i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå. Betygens meritvärde i årskurs 9 visar på vikten av välutbildade föräldrar. En elev med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning får i genomsnitt drygt 86 meritpoäng mer än en elev vars föräldrar har förgymnasial utbildning. Det är som att få högsta betyget i ytterligare fyra ämnen. Skillnaden mellan gymnasial och eftergymnasial är nästan 40 poäng eller detsamma som att få högsta betyget i ytterligare två ämnen.


I de fristående skolorna har 69 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning och i de kommunala är det 57 procent. I de fristående skolorna är det fler elever som har goda förutsättningar att klara skolan och i de kommunala är det fler som har svårigheter att klara skolan. Skolorna segregeras efter föräldrarnas utbildningsnivå. Självklart påverkar denna segregation både de fristående och de kommunala skolorna. Den är gynnsam för de fristående och den skapar problem i de kommunala.


I dag är det hård konkurrens mellan skolor om eleverna. Alla vill ha så många som möjligt av de elever som har goda förutsättningar att klara skolan. Man kan likna skolkonkurrensen vid den som råder inom idrotten, till exempel fotbollen. Om några lag värvar merparten av talangerna påverkar det naturligtvis även de lag som inte värvar några.


De skolor som förlorar elever får dessutom ekonomiska problem genom systemet med skolpeng. Skolor som förlorar elever under flera år hamnar i en nedåtgående spiral där den dåliga ekonomin ständigt gröper nya hål i verksamheten. Systemet skapar en ekonomisk och kvalitetsmässig utförsbacke för förlorarskolorna.


För skolor som vinner elever är utvecklingen den motsatta. De får ständigt en bättre ekonomi och kan satsa på att höja kvaliteten. Konstruktionen av skolpengssystemet gynnar de fristående och missgynnar de kommunala skolorna. Dessutom får de kommunala skolorna en större andel elever som behöver stöd i olika former. Systemet med skolpeng driver på skolsegregationen.


För kommunen, som har ansvaret för skolans organisation och för att alla elever ska ha en skola att gå i, innebär den fria etableringsrätten för fristående skolor, en omöjlig planeringssituation. Oavsett vad kommunen planerar kan det fullständigt omkullkastas av en etablering av en koncernskola. När till exempel Internationella Engelska skolan etablerar sig centralt i en kommun och startar en skola för 700 elever, dräneras alla de kommunala skolorna på elever med välutbildade föräldrar.


Med skolans marknadsutsättning har också följt konkurser, oseriösa och kriminella skolhuvudmän och flera andra negativa effekter som påverkar den kommunala skolan.


När 15 procent av eleverna går i fristående skolor, eller 26 procent som i Stockholms län, har det således en mycket omfattande och avgörande påverkan på alla skolor i hela skolsystemet, både de kommunala och de fristående skolorna. Allt som sker, alla beslut som tas påverkas av konkurrensen om eleverna.

Sten Svensson

0 visningar
  • Black Facebook Icon
  • Black Twitter Icon
  • Black Pinterest Icon
  • Black Instagram Icon

© 2020 Sten Svensson