I skoldebatten går det en skarp skiljelinje mellan dem som tycker att populära fristående skolor, som till exempel Internationella Engelska skolan, är bra för det svenska skolsystemet och de som menar att skolkoncernerna bidrar till en ökad segregation och att de därmed sänker kvaliteten i det samlade skolsystemet.
När skolan konkurrensutsattes i början av 1990-talet motiverades det med att konkurrensen om eleverna skulle höja kvaliteten i hela skolväsendet. Enligt marknadslogiken skulle de bästa skolorna vinna i konkurrensen om eleverna och när deras idéer sedan spreds skulle det höja kvaliteten i hela skolsystemet. I dag vet vi att det inte blev så utan kvaliteten har sjunkit. Den fria konkurrensens positiva effekter har helt tydligt inte fungerat i skolans värld.
Konkurrenstanken bygger på idén om att de framgångsrika skolorna har en verksamhet och en undervisning som är bättre än konkurrenternas. Det är denna bättre verksamhet som lockar elever till skolan, menar marknadsförespråkarna. Men i verkligheten fungerar inte marknadshypoteserna, det är inte verksamheten på en skola som lockar elever. Den samlade forskningen visar att föräldrar och elever väljer skola efter helt andra grunder. De väljer efter skolans popularitet, rykte, status och var den är belägen. Välutbildade föräldrar söker sig till skolor med en hög andel elever som har välutbildade föräldrar. Dessutom väljs skolor med många synliga minoriteter bort. Hur undervisningen fungerar, hur skickliga lärarna är och hur hög kvaliteten är på verksamheten, det har man ingen aning om. Man använder inte heller olika kvalitetsmått på verksamheten som lärartäthet och andel behöriga lärare i någon nämnvärd utsträckning vid skolvalet. Valet är mer känslobaserat än styrt av fakta [1].
Det är heller inte kvaliteten på verksamheten som avgör vilka betygsresultat en skola får. Den helt avgörande faktorn är istället skolans elevurval. En elev i åk 9, vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, får i genomsnitt drygt 80 meritpoäng mer än en elev vars föräldrar har en förgymnasial utbildning. Skillnaden mellan en gymnasial och en eftergymnasial utbildning är cirka 40 meritpoäng. Värvar en skola många elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar får den automatiskt goda betygsresultat. Sorterar man eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå blir det stora skillnader i betygsresultat mellan skolorna [2].
Internationella Engelska skolan är en mycket stor skolkoncern med närmare 25 000 elever i sina grundskolor. Det är bara Stockholm, Göteborg och Malmö som har fler elever. Koncernen har mycket stora skolor med drygt 700 elever i snitt och de har mycket låg lärartäthet. Varje lärare i Engelska skolan har drygt 15 elever jämfört med 12 i en kommunal skola. Det innebär att det är lite resurser till elever som behöver extra stöd. Engelska skolan kännetecknas dessutom av att de är en av de skolkoncerner som genomgående sätter högre betyg än vad de nationella proven visar [3].
Att få till en fungerande undervisning med låg lärartäthet går endast om man har ett positivt segregerat elevurval och det har Engelska skolan. I genomsnitt har 75 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 55 procent i de kommunala skolorna. Att föräldrarna är välutbildade gäller även för de elever som har utländsk bakgrund och som går på Engelska skolan.
När en ny Engelska skola etableras i en kommun ser de inte till kommunens behov av skolor utan de placerar sina skolor där de kan tjäna pengar. Det är oftast centralt i kommunen där det är goda kommunikationer. Sedan drar de effektivt till sig elever med välutbildade föräldrar från alla kommunala skolor. Kommunens skolelever sorteras till olika skolor, de med välutbildade föräldrar går till Engelska skolan och de andra blir kvar i de kommunala skolorna. Kommunens skolor får då en större andel elever i behov av extra stöd samtidigt som de får mindre pengar genom skolpengssystemet. Försvinner några elever från varje klass har skolan kvar merparten av de fasta kostnaderna samtidigt som intäkterna rasar. Kommunen riskerar att stå med både övertaliga lärare och lokaler. Erfarenheterna visar också att de erfarna lärarna lämnar negativt segregerade skolor.
För varje ny Engelska skola som etableras ökar skolsegregationen i den kommunen. De välutbildade föräldrarna gynnas av skolpolitiken och de får den skola de vill ha medan eleverna i förlorarskolorna får allt sämre förutsättningar för varje år. Skolan i Sverige slits isär och det sänker de samlade resultaten. Utvecklingen i Pisa från starten år 2000 fram till 2018 visar att det blir alltfler elever i den svagaste gruppen och att de får allt sämre resultat. Den segregationsprocessen är till stor del orsakad av den snabba tillväxten av koncernskolor som Internationella Engelska skolan.
Sten Svensson.
[1] Anders Trumberg (2011). Den delade skolan – segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Doktorsavhandling: Örebro universitet; Anna Ambrose (2016). Att navigera på en lokal skolmarknad – en studie i valfrihetens geografi i tre urbana skolor. Doktorsavhandling: Stockholms universitet; Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh (2012). Skolvalet används för att undvika underprivilegierade. Dagens Nyheter.
[2] Skolverket. Meritvärde i grundskolan åk 9 läsåret 2018/19 i 16 ämnen efter föräldrarnas utbildningsnivå.
[3] Jonas Vlachos (2018). Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.