I ett debattinlägg i Dagens Samhälle är Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, orolig för att dagens nivå på skolpengen ska komma att sänkas. Idag ligger nivån på skolpengen på 100 procent av genomsnittskostnaden för en kommunal elev. Men då en fristående skola inte har samma åtaganden och kostnader som en kommunal skola tycker alltfler att det är rimligt med en lägre nivå. Det har även flera borgerliga opinionsbildare och ledarskribenter numera insett och det är därför Ulla Hamilton försöker ”nyansera” debatten.
Anledningen till Ulla Hamiltons oro är att en sänkning av nivån skulle medföra lägre vinster i skolaktiebolag och skolkoncerner. Ulla Hamilton menar till och med att hela branschen riskerar att läggas ner.
”Eftersom friskolor bara har en genomsnittlig överskottsmarginal på 5 procent skulle friskolebranschen i princip raderas.”
I början av 1990-talet när nivån på skolpengen skulle fastställas fanns inte aktiebolagen med i debatten. I de två propositioner som föreslog det fria valet och skolpengen med mera nämns inte aktiebolag överhuvudtaget utan där är enbart ideella skolhuvudmän uppräknade. När nivån på skolpengen beräknades utgick man från att den skulle räcka till den undervisning och den övriga verksamhet som skolan skulle bedriva. Regeringens utredare föreslog då 75 procent men regeringen beslöt att 85 procent var en lämplig nivå.
Det fanns inte någon tanke på eller någon beräkning om att skolpengen även skulle räcka till en vinst i ett aktiebolag. Det var heller inte tillåtet med elevavgifter för den ordinarie undervisningen, så som Hamilton påstår, utan endast för särskild verksamhet vid sidan om den ordinarie undervisningen.
Aktiebolagen dök upp senare när det visade sig att det var mycket lönsamt att driva skolor som aktiebolag. Riktig fart på tillväxten av aktiebolag blev det 1997 när nivån höjdes till 100 procent.
Det fanns således inget i regelverket då och det finns inget idag, som säger att aktiebolag ska ha rätt att ta ut en del av skolpengen som vinst. Vinsterna har uppstått för att nivån på skolpengen varit så hög att det blivit möjligt att ta ut en vinst. Det var aldrig avsikten när reglerna fastställdes.
Ulla Hamilton resonerar som om det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de har rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Det är naturligtvis nonsens, det finns inga sådana rättigheter. Tycker inte ägarna att det är tillräckligt lönsamt kan de välja en annan bransch med högre avkastning. Så fungerar det fria näringslivet i övrigt.
Sten Svensson
Artikeln har tidigare varit publicerad i Dagens Samhälle