Skoletableringar i strid med lagen

Uppdaterad: feb 17



En våg av friskoletableringar sveper över Sverige. Det är Internationella Engelska Skolan (IES) som uppvaktar kommuner och erbjuder dem att koncernen ska etablera sig. Även det motsatta förekommer, att kommuner kontaktar IES och ber dem etablera sig. Sådana samarbetsprojekt har startat eller är på gång bland annat i Härryda, Vallentuna, Ängelholm, Landskrona, Östersund och Skellefteå.

För att IES ska etablera sig kräver de att hyran subventioneras och det ställer kommunerna ofta upp på. I en del fall kräver också de byggbolag som uppför skolbyggnaderna att kommunerna ska garantera hyran även om IES-skolan läggs ner.


Kommunernas motiv för att gynna ett enskilt företag varierar. På Trelleborgs hemsida skriver kommunen:

”Internationella engelska skolan är en viktig etablering för att locka nya invånare att bosätta sig i kommunen, säger Mikael Rubin, kommunstyrelsens ordförande.”


Skellefteå har en liknande motivering enligt tidningen Norran.

”Den här etableringen och Skellefteås utbildningsmöjligheter som helhet är avgörande för fortsatt hållbar tillväxt, säger Maria Marklund (S), kommunalråd i Skellefteå.”


Ett annat motiv är att kommunerna säger att de vill öka valfriheten.


Internationella Engelska Skolan är en av Sveriges största skolkoncerner och också den som växer snabbast. Det som utmärker IES är att de har mycket stora skolor, drygt 700 elever per skola, vilket kan jämföras med snittet för fristående grundskolor på knappt 200. De har också mycket låg lärartäthet vilket innebär många elever per lärare och stora klasser. Det fungerar tack vare att de samtidigt har hög andel elever med välutbildade föräldrar. De har en mycket låg andel utbildade lärare och de sätter dessutom mycket höga betyg. [1] [2]


När Internationella Engelska Skolan etablerar sig i en kommun väljer de en kommuncentral placering dit det är lätt att ta sig med kommunala transportmedel. Den placeringen får de ofta hjälp med av kommunen. Sedan värvar de elever som har välutbildade föräldrar från de kommunala skolorna. Kvar i de kommunala skolorna blir elever vars föräldrar har korta utbildningar och elever som behöver extra stöd. Skolsegregationen ökar i kommunen.


När de kommunala skolorna mister 700 elever har de kvar huvudparten av de fasta kostnaderna för lokaler och lärare. Det innebär att den genomsnittliga kommunala kostnaden per elev ökar vilket gynnar IES som då får en högre ersättning enligt skolpengssystemet. Kommunens samlade skolkostnader ökar.

Enligt grundlagen ska det allmänna verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. I Skollagen står det att alla ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Dessutom ska skolan sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. [3] [4]


En kommun ska således tillvarata alla elevers intressen och verka för ökad likvärdighet. Om en kommun stöder en skolkoncern, vars affärsidé är att tjäna pengar på att segregera eleverna, kan man inte hävda att den kommunen verkar enligt skrivningarna i vare sig grundlag eller skollag. De gynnar vissa elever på bekostnad av andra.

Enligt kommunallagen får en kommun inte heller ensidigt gynna en person eller ett företag. Men dessa kommuner gynnar ensidigt IES med planeringen av skolbyggen, markanvisningar, avtal med byggbolag och ekonomiska subventioner. Dessutom ska en kommun hushålla väl med kommuninvånarnas pengar.


I dessa fall bryter kommunerna också mot marknadsförespråkarnas principer om fri konkurrens. När skolan marknadsutsattes i början av 1990-talet var ett huvudskäl att marknadskrafter och fri konkurrens skulle driva fram bättre kvalitet till lägre pris. Om skolorna fritt kunde konkurrera om eleverna skulle de bästa skolorna vinna över de sämre, sa man. Det var inte kommunpolitikerna som skulle bestämma vilka fristående skolor som skulle finnas utan det skulle marknadskrafterna avgöra. I ovanstående kommuner finns ingen konkurrens på likvärdiga villkor. Vad ska de säga om andra skolhuvudmän också vill ha hyressubventioner och markanvisningar centralt i kommunen?


Effekten av att IES etablerar sig är att: enskilda företag gynnas, enskilda elever och deras föräldrar gynnas medan andra missgynnas, skolsegregation ökar, kostnaderna ökar, betygsinflationen skjuter fart, kommunen misshushållar med sina resurser och den fria konkurrensen sätts ur spel.

Sten Svensson.


[1] Skolverkets statistik.

[2] Jonas Vlachos.Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System, Institutet för Näringslivsforskning 2018.

[3] Svensk författningssamling 1974:152 1 kap. paragraf 2.

[4] Skollagen 1 kap. paragraferna 4, 8 och 9.


En kortad version av artikeln har varit publicerad i Göteborgsposten

Mitt inlägg fick ett svar från Internationella Engelska skolan.

Min slutreplik.

0 visningar
  • Black Facebook Icon
  • Black Twitter Icon
  • Black Pinterest Icon
  • Black Instagram Icon

© 2020 Sten Svensson